Det kunde gått illa.....

Att jag är en "noj"mamma, det hymlar jag inte med.
Det värsta jag vet är när det "händer" något med barnen.
Jag har väl blivit lite bättre i mitt överbeskyddande sätt att vara.
Men ändå............ det är jobbig att släppa taget, trots att jag vet att jag måste!!!

Som idag, som tur var gick det bra, men det kunde gått riktigt illa..

Jag höll på att plocka undan från fikastunden och Isac var på sitt rum och lekte och Sara traskade fram och tillbaka med sin dockvagn mellan sitt rum och köket.
Helt plötsligt kommer Isac o säger "buuuu" och Sara tjuter så klart av skratt.
Jag är inte lika road efter som Isac har dragit fjärilshåven över huvudet och jag anser att det är inte en okej lek.
Jag säger åt honom att sluta och han går tillbaka till sitt rum. I tron av att han tar av sig hoven så fortsätter jag med disken..
Det dröjer inte många sekunder innan Isac börjar gråta.
Och det är en gråt som talar om att man bör komma till honom på stört!!!!!
Jag rusar till hans rum och han sittar på golvet nedanför sängen och hoven ligger bredvid honom.
Det är svårt att få ur honom vad som hänt och då jag frågar vart han har ont svarar han knät och pekar och säger där han gjorde illa sig förut (han snubblade på morgonen då vi var ute och gick med Laban, så jag drog upp byxorna och kollade. Men det visade inget annat än det som var i morse...
Han slutar inte och gråta och jag förstår att något är det... men vad???
Han lyfter upp huvudet en aning och då ser jag att han har ett avlångt skrapsår precis i "vecket" mellan hals och huvud och ett litet jack mitt i skrapsåret. Skrapsåret är knapt ca 5 cm långt.
Då jag ska kolla på det blir Isac helt hysterisk och skriker. Jag försöker tvätta och kyla men en hysterisk Isac är inte det lättaste att hanskas med.
Jag lyckas lugna honom på något sätt och får fram vad som har hänt..... egentligen....
Och han talar om att han hade håven på huvudet (så som han haft då han skrämde Sara) och stått på sängen och hoppat ner.... (fast om han hoppat eller snubblat det är lite difust, han blev väldigt rädd iaf samt att han vet att han gjort något som han inte får....)
Håvens pinne tog antagligen i golvet o tog spjärn mot Isacs hals..... men gled undan...
Jag säger bara tur att den inte var längre för då hade den nog spettsat honom rejält *ryser*

Under em och kvällen har jag frågat hur det känns i halsen och att han måste säga om det känns något konstigt.....
Jag tror inte att det är någon fara, men fy f-n vad jag tycker det är otäckt då det händer saker..
Man kan ju inte passa dem hela tiden......

Dags att ta kvällen...

*tjingtjing*